Leva med BRCA

En vänlig själ gjorde mig påmind om att det kanske var dags att göra ett nytt inlägg som talar om hur allt har gått för mig. Jag har faktiskt inte tänkt på bloggen alls. Kanske behövde jag en liten paus.

Mitt senaste blogginlägg handlade om min senaste operation där jag fick mina permanenta bröstproteser på plats. Nu, ungefär ett år senare, har jag även mina bröstvårtor klara. Själva knoppen till bröstvårtorna kunde vi skapa ganska snabbt. Dessa fick jag i början på sommaren år 2017. Ingreppet skedde under lokalbedövning och pågick i cirka en timme. Jag upplevde detta som väldigt obehagligt. Jag vill inte veta eller känna vad som händer. Man blev dessutom galet varm då lamporna som hängde över bordet var som en kamin. Ingreppet gjorde inte ont.

När mina knoppar fått läka var det dags för min första tatuering. Detta började jag med under hösten 2017. Min bröstsköterska bad mig att använda bedövningsplåster minst två timmar innan bokad tid. Detta slarvade jag med första gången då jag ansåg att jag inte hade någon känsel i brösten. Därför tog jag på mina plåster cirka en timme innan tatueringen. Detta kom jag att ångra. Att tatuera ärrad vävnad är tydligen ganska smärtsamt och jag kände en del obehag. Skulle man uppleva att det är smärtsamt trots att man använt bedövningsplåster så bedövar din sjuksköterska området med en liten spruta. Jag har nu tatuerat mig tre gånger (det är viktigt att huden läker helt innan man tatuerar igen) och jag har nog en omgång kvar. Hur snabbt färgen fäster varierar väldigt mycket från person till person. Jag blödde ganska mycket efter varje tatuering vilket gör att färgen inte fäster särskilt bra. Jag tar nu bedövningsplåster i god tid innan bokad tid och upplever att det går ganska smidigt. Färgen är jättefin.

Så hur mår jag egentligen nu när alla stora ingrepp är över? Jag vet faktiskt inte riktigt själv om jag ska vara helt ärlig. Jag är otrolig glad över att jag genomgått operationerna. Detta känner jag ingen ånger alls över. Det jag tycker är jobbigt är mina känslor kring utseendet. Jag vill vara bekväm med mina bröst, känna att jag är sexig och att mina bröst är fina. Detta tycker jag inte i dagens läge vilket är ganska jobbigt. Jag oroar mig över att visa mina bröst för min framtida kille vilket kanske är ganska patetiskt. Jag har genomgått detta för att inte få bröstcancer. Ett väldigt smart beslut om ni frågar mig. Jag är helt övertygad om att jag kommer att bli nöjd i framtiden när mina ärr har försvunnit och när jag har fyllt på med fett kring brösten. Just nu ser det fortfarande ganska nyopererat ut. Jag gillar heller inte det hårda utseendet. Jag saknar det naturligt mjuka. Men detta är också något som man kan justera med lite fett i framtiden. Jag försöker hålla kvar mina tankar vid de bilder jag har fått se på färdiga bröst där ärren är borta. De är jättefina och ser väldigt naturliga ut. Min bröstsjuksköterska säger att min hud och mina ärr måste vila lite till innan vi kan gå vidare. Nästa steg är att fylla på med fett och eventuellt tatuera över ärr med hudfärgat pigment.

Jag har funderat mycket kring hur jag ska göra med bilder. Innan mina operationer letade jag massor efter detta men hittade inte så mycket. Jag är inte bekväm med att lägga ut bilder direkt på bloggen men är det någon av er som vill se bilder så får ni gärna lägga en kommentar med er mailadress och så skickar jag direkt till er.